|
Sinnliga stunder i stadens centrum
Jørn Areklett Omres bilder
andas poesi och sinnlig närvaro. Genom dem bjuder han
på sig själv, samtidigt som han lämnar plats
för betraktarens egna känslor och tankar.
Inspiration och motiv hämtar han från Østensjøvannet,
ett naturreservat i Oslos sydöstra utkant, där han
vuxit upp och fortfarande bor kvar.
Jørn
Areklett Omre har många minnen och upplevelser förknippade
med naturreservatet och sjön som ligger i dess mitt.
Mitt första möte med Østensjøvannet
var paradoxalt nog en bytta med vatten som min far skulle
tvätta bilen med. Det var väldigt vanligt då,
att man stod på östsidan av sjön och gjorde
det. Jag var fem år den gången, berättar
han.
På vintrarna
anordnades rallyn med bilar och motorcyklar på isen.
Skridskoåkning var också en populär sysselsättning.
Senare blev naturen kring sjön målet för hans
naturupplevelser; en plats dit Jørn Areklett Omre tar
sin tillflykt för att finna inre ro och välbefinnande,
ta del av stämningen och fågelsången. Där
föds också hans dikter:
När
isen
lägger sig på vattnet,
lägger jag mig
på isen
Den poetiska
känslan har Jørn Areklett Omre tagit med sig i
sin yrkesroll.
Som fotograf handlar det om att se med öppna sinnen
och förmedla vidare det man ser, förklarar han.
Det stora
finns i det lilla
Med sina bilder
vill Jørn visa att de stora naturupplevelserna kan
finnas i det lilla. Han hämtar sina motiv i allt från
naturvyer och träd till små detaljer i en blomma
eller ett grässtrå. Att detta finns med i hans
närmiljö tycker han är spännande. Speciellt
med tanke på att den miljön ligger i Oslo, Norges
huvudstad.
Det är gott att vara här. Jag önskar att folk
ska se vilken unik naturpärla som finns här, så
nära staden, säger han.
I förorterna, som ligger i direkt anslutning till Østensjøvannet
bor omkring 75 000 människor.
Det är ett naturområde som klarat sig bra,
trots att det ligger inpackat mellan vägar, människor
och industrier, säger han.
Jørns
bilder är som skulpturer. På vintern leker han
med snöns och isens former, på hösten fångar
han de djupa skiftningarna i markens och lövens färger.
Men våren är den årstid som han tycker bäst
om. Det är då naturen vaknar och mycket händer
på kort tid.
Egentligen vill jag inte favorisera någon årstid,
jag tycker att alla är spännande. Men landskapet
om sommaren är lite vanskligt att fotografera. Då
har det mesta av det som fångar mitt intresse grott
igen. Men då finns blommorna där.
Blommorna
är så extra vackra i dag
jag undrar om någon talat om för dem
att jag skulle komma
Under fem års
tid har Jørn Areklett Omre arbetat med att, med kamerans
hjälp, fånga in och förmedla sina upplevelser
av naturren runt Østensjøvannet. Resultatet
har blivit boken "Mitt Østensjøvann",
där han i sju kapitel skildrar olika ämnesområden,
till exempel fåglar, träd, blommor och is. Där
delar han med sig av sina personliga intryck från naturreservatet.
Jag hoppas att läsarna av boken ska få ännu
fler och kanske annorlunda upplevelser nästa gång
turen läggs till vattnet, skriver han i bokens inledning.
Vill återvända
utan kamera
Mycket tid och
kraft har gått åt till arbetet med boken, så
Jørn har tagit en tillfällig paus från naturreservatet.
Besöken blir inte lika regelbundna som tidigare, ett
par gånger i månaden på sin höjd.
Det är en liten befrielse att boken är färdig,
så att jag kan återvända till Østensjøvannet,
inte som fotograf, utan av andra orsaker.
Han vill kunna komma dit utan kamerautrustningen och siktet
inställt på att hitta fotomotiv. Det har inte varit
lätt, eftersom det börjat gå på automatik.
Jag har klarat av det några gånger, säger
han.
Nu vill Jörn tillbaka till det förutsättningslösa
mötet med sin lustgård. Eller hitta det som han
själv beskriver i en betraktelse:
Det är
något med träd
som väcker mitt inre jag,
kanske är det likheten med oss människor,
där de sträcker sig upp mot det okända
med ett otal förgreningar
likt vårt eget nervsystem
Text: Phebe Leyser, 2001
|