|
Han skapar papper av getingbon
och gamla jeans
En lampskärm av nässelstjälkar,
en skål av jeansfibrer och pepparkakshjärtan av
returmassa från wellpappkartonger. Det verkar inte finnas
några gränser för vad Lars Cronquist i Strängnäs
kan åstadkomma i sin pappersverkstad.
Lars Cronquist
gör papper av allt som kommer i hans väg —
nästan. Äggkartonger, jeans, lin, humle, libbsticka
och nässlor är bara några exempel. Ett getingbo
blir ett grått, bräckligt papper och rödkålsblad
ett skirt, genomsynligt, djupt lila konstverk. En del av sitt
papper växtfärgar han för att få fram
nya nyanser. Och han arbetar med en uppfinnares nyfikenhet
och envishet.
— Jag kommer på nya saker hela tiden, nya kombinationer
av material som kan bli papper, berättar han.
Det enklaste
materialet att arbeta med är returpappersmassa, men
för den som vill göra papper av lump är det
en längre och svårare process.
— Tyget mals i en stor kvarn, en så kallad Holländare.
De klippta tygbitarna förs av vattnet in mellan vassa
metallknivar, som sliter isär fibrerna, berättar
Lars Cronquist.
— Det tar mellan sex och sju timmar för massan att
bli färdig.
Även växtfibrer som lin, bark och nässlor bearbetar
han med hjälp av Holländaren.
Sin yrkesbakgrund
har han som elingenjör bland automatmaskiner och
styrsystem, något han verkar ha stor nytta av även
i sin papperstillverkning. Det ger honom möjlighet att
anpassa verktyg och maskiner efter egna behov. Han har till
exempel byggt om Holländaren så att den passar
hans arbete bättre. Dessutom säljer han ritningar
och bygger formar och andra redskap på beställning.
Lars Cronquist
har hållit på i ungefär tio år
med sin hobby. Det började när han bodde i Mullsjö.
— En dag läste jag en artikel i Jönköpings-Posten
om en dam som höll på med papperstillverkning.
Jag tyckte att det lät intressant, berättar han.
När tillfället dök upp anmälde han sig
till en helgkurs och fick lära sig hantverket från
grunden.
För
två år sedan gick Lars Cronquist i pension
och flyttade då med sin hustru till Strängnäs.
Nu arbetar han i verkstaden några dagar i veckan.
Hans papper finns redan i många länder runt om
i världen ända ner till Australien i söder.
Till en butik i Minnesota, USA, som säljer svenskt hantverk,
levererar han regelbundet.
Och när det skulle komma ut en jubileumsbok i Tyskland
om den kände arkitekten Fritz Hofmeister fick Lars Cronquist
i uppdrag att göra bokmärken till en del av upplagan
— av arkitektens gamla linnedukar.
I ett skåp
förvarar han några burkar med torkad älgspillning.
Efter flera timmars kokning för att döda bakterierna
blir även spillningen till papper, tillsammans med en
blandning av olika sorters returmassa.
— Receptet är hemligt, eftersom jag fått prova
mig fram med olika proportioner av ingredienserna innan jag
fick papperet att hålla ihop, berättar han.
Hans älgbokmärken har blivit populära. De finns
bland annat som ett fast inslag på pappersavdelningen
på Deutsches Museum i München, Tyskland. Och i
en butik i södra Sverige säljs de som souvenirer
till tyska turister.
Pappersmakarens
ABC
Guska
— Ta loss papperet från ramen med hjälp av
en guskbräda
Guskbräda — Välvd
bräda som används för att på ett smidigt
sätt ta bort ett färdigt papper från ramen
Kyp — Kar eller balja med
mäld
Kyssa av — När ett papper
blivit misslyckat kan man skölja bort det från
ramen ner i kypen igen
Lump — Avlagda textilier
Mäld — En blandning
fibrer och vatten med ungefär samma konsistens som välling
(Källa: Lars Cronquist)
Text: Phebe Leyser, 2003
|
