Han skapar papper av getingbon
och gamla jeans

En lampskärm av nässelstjälkar, en skål av jeansfibrer och pepparkakshjärtan av returmassa från wellpappkartonger. Det verkar inte finnas några gränser för vad Lars Cronquist i Strängnäs kan åstadkomma i sin pappersverkstad.

Lars Cronquist gör papper av allt som kommer i hans väg — nästan. Äggkartonger, jeans, lin, humle, libbsticka och nässlor är bara några exempel. Ett getingbo blir ett grått, bräckligt papper och rödkålsblad ett skirt, genomsynligt, djupt lila konstverk. En del av sitt papper växtfärgar han för att få fram nya nyanser. Och han arbetar med en uppfinnares nyfikenhet och envishet.
— Jag kommer på nya saker hela tiden, nya kombinationer av material som kan bli papper, berättar han.

Det enklaste materialet att arbeta med är returpappersmassa, men för den som vill göra papper av lump är det en längre och svårare process.
— Tyget mals i en stor kvarn, en så kallad Holländare. De klippta tygbitarna förs av vattnet in mellan vassa metallknivar, som sliter isär fibrerna, berättar Lars Cronquist.
— Det tar mellan sex och sju timmar för massan att bli färdig.
Även växtfibrer som lin, bark och nässlor bearbetar han med hjälp av Holländaren.

Sin yrkesbakgrund har han som elingenjör bland automatmaskiner och styrsystem, något han verkar ha stor nytta av även i sin papperstillverkning. Det ger honom möjlighet att anpassa verktyg och maskiner efter egna behov. Han har till exempel byggt om Holländaren så att den passar hans arbete bättre. Dessutom säljer han ritningar och bygger formar och andra redskap på beställning.

Lars Cronquist har hållit på i ungefär tio år med sin hobby. Det började när han bodde i Mullsjö.
— En dag läste jag en artikel i Jönköpings-Posten om en dam som höll på med papperstillverkning. Jag tyckte att det lät intressant, berättar han.
När tillfället dök upp anmälde han sig till en helgkurs och fick lära sig hantverket från grunden.

För två år sedan gick Lars Cronquist i pension och flyttade då med sin hustru till Strängnäs. Nu arbetar han i verkstaden några dagar i veckan.
Hans papper finns redan i många länder runt om i världen ända ner till Australien i söder.
Till en butik i Minnesota, USA, som säljer svenskt hantverk, levererar han regelbundet.
Och när det skulle komma ut en jubileumsbok i Tyskland om den kände arkitekten Fritz Hofmeister fick Lars Cronquist i uppdrag att göra bokmärken till en del av upplagan — av arkitektens gamla linnedukar.

I ett skåp förvarar han några burkar med torkad älgspillning. Efter flera timmars kokning för att döda bakterierna blir även spillningen till papper, tillsammans med en blandning av olika sorters returmassa.
— Receptet är hemligt, eftersom jag fått prova mig fram med olika proportioner av ingredienserna innan jag fick papperet att hålla ihop, berättar han.
Hans älgbokmärken har blivit populära. De finns bland annat som ett fast inslag på pappersavdelningen på Deutsches Museum i München, Tyskland. Och i en butik i södra Sverige säljs de som souvenirer till tyska turister.

Pappersmakarens ABC

Guska — Ta loss papperet från ramen med hjälp av en guskbräda

Guskbräda — Välvd bräda som används för att på ett smidigt sätt ta bort ett färdigt papper från ramen

Kyp — Kar eller balja med mäld

Kyssa av — När ett papper blivit misslyckat kan man skölja bort det från ramen ner i kypen igen

Lump — Avlagda textilier

Mäld — En blandning fibrer och vatten med ungefär samma konsistens som välling

(Källa: Lars Cronquist)

Text: Phebe Leyser, 2003

 

© Pley Text & Design >>

Texten har tidigare varit publicerad i Mersmak, 2003.