|
När nyheter blir underhållning
Nyhetsflödet har en enorm
påverkan på människor, vilket i sin tur speglar
sig i hur samhället successivt förändras. Därför
är det av stor betydelse vilka budskap som kommuniceras
ut till människor. Det anser Fredrik Ljungberg, konsult
inom marknadskommunikation och mediarelationer.
— Positiva
nyheter ger oss känslan av att det går bra. Det
ger näring att satsa mer och anstränga sig, att
dra sitt strå till stacken, säger Fredrik Ljungberg.
— På samma sätt
blir följden av det negativa nyhetsflödet att människor
får känslan av att det inte är så stor
idé, det går åt skogen hur mycket de än
satsar.
Fredrik Ljungberg använder sig av bilden
av Sverige som ett företag där politikerna är
ledningen och medborgarna de anställda.
— Om de anställda
varje dag blir pumpade med information om hur ekonomin försämras,
hur stora skulder företaget har, hur många anställda
som mår dåligt och inte kan jobba och så
vidare, då skulle många säga upp sig, säger
han.
— Men vi är så
präglade av de här nyheterna att det blivit ett
normalläge, vi reagerar knappt. Vilket är skrämmande
när man tänker på det.
Negativa nyheter ger eko
När något negativt sker inom
de stora företagen i Sverige ger det starkt eko i pressen.
En mätning som undersökningsföretaget Agent
25 har gjort visar att personalnedskärningar hör
till de vanligaste nationella nyheterna.
Att negativa nyheter skapar större
rubriker och fångar människors intresse mer tror
Fredrik Ljungberg beror på att vi i Sverige, i internationellt
perspektiv sett, har det väldigt bra. Det som ger kontraster
mot vad vi är vana vid är det som berör oss.
— Kommer man med goda nyheter
är det lätt att reagera med en gäspning. Händer
det däremot hemska saker rör det om oss mer och
ger oss tankeställare, förklarar han.
— Men en riktigt positiv
nyhet nu skulle vara att "situationen på arbetsmarknaden
har vänt" eller "nu rasar sjukskrivningstalen".
Människor har i alla tider tilltalats
av det som är hemskt och som får hjärtat att
slå snabbare. För några hundra år sedan
gick man och tittade på avrättningar, idag får
vi vår beskärda del av våld och hårresande
information via massmedia.
— Det finns nedärvt
i oss, vi lockas av det. Kanske inte i den del av världen
som har det uselt, men vi i västvärlden. Man kan
sammanfatta det i brott mot tio guds budord och dygderna översatt
till journalistisk form, säger Fredrik Ljungberg.
Han förklarar också att nyheter
alltmer har blivit en form av underhållning. Det förklarar
varför utbudet och sättet de presenteras på
ser ut som det gör i dag.
— Förr i tiden kanske
man förmedlade nyheter, i dag marknadsför man dem.
Man förpackar och presenterar dem på ett sätt
som ska slå. Det ser vi på hur olika kanaler slår
mynt av nyheter på olika sätt, med grafik i rutan,
vackra och välklädda nyhetsuppläsare och väl
förberedd dramaturgi och retorik.
Enormt flöde av information
Fredrik Ljungberg menar att den information
som möter oss i massmedia påverkar oss enormt mycket
och att det är upp till oss själva att fungera som
ventil för vad vi tar in.
Någon har räknat ut att ett nummer av tidningen
The New York Times innehåller mer information än
en person i England kom i kontakt med under hela sin livstid
på 1600-talet.
— Vi orkar bara med en
stor nyhet i taget, det har med människans perceptionspsykologi
att göra. Vi kan inte ta in hur mycket information som
helst på en gång, säger Fredrik Ljungberg.
Genom att göra aktiva val av
vilka tidningar vi läser och vilka tv-kanaler vi tittar
på, kan vi undvika att bli alltför negativt påverkade.
— Vi kan skärma av oss från bruset och träna
upp förmågan att värdera nyheterna, genom
att jämföra hur de presenteras i olika media. En
nyhet som slås upp på löpsedlarna i en kvällstidning
blir kanske bara en notis i en dagstidning.
Text: Phebe Leyser, 2005
|
