|
Det användbara ordet NJA
I vår nordiska kultur räknas
det som ofint att stöta sig med andra. Vi vill helst
hitta en medelväg — inte ta för mycket plats
och inte vara för mjäkiga. För att slippa svara
definitivt, när vi blir tillfrågade, har vi därför
uppfunnit den praktiska mellanvarianten NJA.
Visst kan fullständig
ärlighet vara sårande och "nja" bra att
använda ibland, men den som inte talar i klartext har
svårt att få sin vilja igenom i viktiga situationer.
Nja-sägare
känns igen på att de ofta svarar med meningar som:
"Jobba över i helgen? Jo, visserligen skulle jag
åka bort med familjen, men…" eller "Passa
din hund i två veckor? Ja, som du vet är jag allergisk,
men självklart, behöver du hjälp så…"
När nja-människor
lyckas ge ett nekande svar beror det ofta på att de
använder undanflykter och dåliga svepskäl.
Att skjuta upp avgörandet och sedan glömma bort
att svara är en annan variant.
Riktigt utstuderade
nja-sägare vill gärna vinna poäng genom att
vara martyrer eller skaffa kontroll över andra genom
att försätta dem i tacksamhetsskuld.
Ofta är
en nja-människa expert på att sända ut dubbla
budskap eller använda kodspråk i form av suckar
och menande blickar. Sådant kan vara svårt att
tolka rätt och skapar nästan alltid olustkänslor
hos omgivningen.
Om du råkar
känna igen dig i någon av de här beskrivningarna,
ska du minnas några saker:
* Ett tydligt
uttalat ja eller nej ger en annan maggropskänsla än
ett vagt nja.
* Det är
lättare att motivera ett uttalat nej och stå emot
vidare övertalningsförsök.
* Det är
du och ingen annan som har ansvar för de beslut du tar.
* Att vara bestämd ger dig styrka och
självkänsla.
Text: Phebe Leyser, 2004
|
